Genomsnittlig lön efter skatt

Enligt SCB:s senaste data (2025) ligger den genomsnittliga bruttolönen för förskollärare i Sverige på 33 600–37 000 kronor. Efter en skatt på cirka 30% motsvarar detta en nettolön på 23 500–26 000 kronor. Medianlönen är något lägre, vid 33 300 kronor brutto, vilket ger en nettoinkomst på ca 23 300 kronor. Dessa siffror inkluderar dock inte eventuella tillägg för övertid eller ansvarsområden, vilka kan höja den slutliga nettolönen.

Regionala skillnader

Lönenivåerna skiljer sig markant mellan regioner. I Stockholms län ligger medellönen för förskollärare på 37 700 kronor brutto, vilket ger cirka 26 400 kronor netto. Jämfört med Småland, där bruttolönen ligger på 28 500 kronor, blir nettolönen ca 20 000 kronor. Denna skillnad (6 400 kronor netto) reflekterar både högre löner och högre levnadskostnader i storstadsområden. Privata förskolor erbjuder generellt högre löner än kommunala, med en genomsnittlig skillnad på 2 000–3 000 kronor brutto.

Erfarenhet och utbildningspåverkan

Nyexaminerade förskollärare tjänar i genomsnitt 28 400–31 000 kronor brutto, vilket ger en nettolön på 19 900–21 700 kronor. Efter 10–15 år i yrket stiger lönen till 35 000–41 600 kronor brutto, motsvarande 24 500–29 100 kronor netto. Fortbildning och specialistkompetens (t.ex. specialpedagogik) kan ytterligare öka lönen med upp till 10%.

Skattesystemets struktur

Sveriges skattesystem innebär kommunal inkomstskatt (ca 29–34%) och en statlig skatt på 20% för inkomster över 625 800 kronor. För en förskollärare med en bruttolön på 35 000 kronor innebär detta:

• Kommunal skatt: 35 000 × 0.32 = 11 200 kronor
• Kvarvarande brutto: 35 000 – 11 200 = 23 800 kronor

Ingen statlig skatt tillkommer eftersom inkomsten understiger skiktgränsen. Denna beräkning förutsätter inga avdrag eller barnbidrag, vilka kan minska skattebelastningen.

Kommunala variationer

Skattesatser varierar mellan kommuner. Exempelvis har:

• Stockholms kommun: 29.98% skatt → nettolön på 24 500 kronor (35 000 brutto).
• Malmö kommun: 32.07% skatt → nettolön på 23 750 kronor.

Dessa skillnader kan påverka den disponibla inkomsten med över 700 kronor månaden mellan kommuner.

Beräkningsverktyg och tillägg

Verktyg som Skatteverkets lönekalkylator och Statsskuld.se ger personliga beräkningar baserade på bostadskommun och inkomst. Tillägg som övertid (180–240% av timlön) och semesterersättning (12% av årslönen) kan öka bruttolönen och därmed nettolönen. En förskollärare med 5 000 kronor i övertid kan exempelvis få en nettolönsökning på 3 500 kronor (efter skatt).

För att enkelt beräkna din lön efter skatt kan du använda vår enkla guide till att räkna ut lön efter skatt.

Frågor och utmaningar

På forum som Familjeliv och Flashback lyfter förskollärare:

1. ”Varför är löneskillnaderna mellan regioner så stora?”
2. ”Hur förhandlar jag högre lön som nyexaminerad?”
3. ”Varför tjänar privata förskollärare mer?”

Deltagarna efterfrågar transparens i lönesättning och jämförelser med andra yrken (t.ex. grundskollärare).

Erfarenheter och råd

Erfarna förskollärare rekommenderar:

• Använda fackförbund: Lärarförbundet ger lönestatistik för förhandlingar.
• Söka privat anställning: 5–10% högre ingångslön jämfört med kommunal sektor.
• Kräva lönesamtal årligen: Dokumentera arbetsinsatser för att motivera höjningar.

Resurser och guider

Användbara resurser inkluderar:

• SCB:s lönedatabas: Uppdaterad statistik per yrke och region.
• Lärarförbundets lönekalkyl: Jämför med kollegor.
• Skatteverkets skattehjälp: Förstå avdrag och gränser.

För mer information om liknande yrkesroller i samma sektor, se även vår guide om barnskötares lön efter skatt.