Lönen ska räcka till mycket. Den ska täcka vardagens utgifter, avbetalningar på skulder och uppbyggandet av framtida trygghet, men samtidigt lämna utrymme för sådant som ger guldkant, som biobesök, streamingabonnemang och snus till exempel. Om du skapar en genomtänkt struktur blir det enklare att förstå vart pengarna tar vägen och att fatta medvetna beslut som ger dig bättre kontroll över ekonomin.
Vilka faktorer påverkar hur lönen kan användas?
Det finns inga fasta regler för hur man bäst fördelar sin lön. Istället är det flera samverkande faktorer som avgör, och de har olika stor betydelse beroende på inkomst och livssituation. Typiskt sett handlar det dock om:
- Hur stabil inkomst du har och hur stor din nettolön är.
- Nödvändiga utgifter som måste betalas varje månad.
- Rörliga vardagskostnader, som för nöjen och fritidsaktiviteter.
- Skulder, med räntor och krav på avbetalningar.
- Buffertsparande för oförutsedda händelser.
- Långsiktigt sparande och pensionssparande.
I bästa fall räcker lönen till allt, men det är vanligt att man behöver kompromissa. Tänk igenom hur det ser ut för dig och vad som är viktigast.
Prioriterar du till exempel daglig användning av ditt favoritsnus, såsom VELO Crispy Peppermint eller andra märken, eller att gå på bio någon gång i månaden? Måste du köpa nya kläder eller går det lika bra med second hand? Det är sådana frågor du bör ställa dig.
Utgå från nettolönen
All planering av privatekonomin bör utgå från nettolönen, alltså det belopp som faktiskt landar på ditt konto efter skatt. Det är det och inte bruttolönen som sätter upp den verkliga ramen för vad som är möjligt.
Särskilt viktigt är det att ha kontroll på vad du har tillgängligt om du till exempel har oregelbunden inkomst, jobbar skift eller har varierande ersättningar och tillägg. Det ger dig förutsättningarna för att kunna prioritera rätt mellan nödvändiga utgifter, skulder och sparande, samtidigt som du kan unna dig en påse snus emellanåt.
Prioritera nödvändiga utgifter
Nödvändiga utgifter är de kostnader som måste betalas för att vardagen ska fungera och som ofta är svåra att påverka på kort sikt. Hit räknas boende, el, mat, försäkringar, internet och telefoni. Utgifter för den här typen av poster måste prioriteras högst varje månad, baserat på en stabil och realistisk betalningsförmåga.
Om du underskattar dina nödvändiga utgifter så riskerar din ekonomi att bli ansträngd. Det kan i sin tur leda till att andra delar, som sparande eller avbetalningar, får stryka på foten.
Följ upp vardagskostnaderna
Rörliga vardagskostnader är ofta de utgifter som varierar mest mellan olika månader. Därför är det också de som har störst påverkan på om lönen räcker. Hit hör till exempel:
- Restaurang- eller biobesök, lunch ute och café.
- Transportkostnader, som för bränsle, kollektivtrafik och parkering.
- Småinköp i vardagen, till exempel snus eller hämtkaffe.
- Kläder och skor.
- Fritidsaktiviteter och nöjen.
- Personlig vård som frisör, hudvård och liknande.
Typiskt för dessa kostnader är att det ofta handlar om mindre, enskilda belopp som kan bli stora när de räknas samman. Därför är de viktiga att ha kontroll på.
Vanligen behövs det inte någon detaljerad uppföljning på kronnivå av den här typen av utgifter. Istället räcker det ofta att jämföra de totala summorna månad för månad, för att kunna identifiera mönster eller avvikelser. Det gör också att du kan sätta upp en ungefärlig riktlinje för vad som är rimligt att lägga på kläder, nöjen, snus och annat.
Så påverkar skulder
Hur det ser ut med skulder är en viktig faktor för hur lönen kan disponeras, eftersom de påverkar både den månatliga budgeten och den framtida handlingsfriheten. Dock är det stora skillnader mellan olika typer av skulder.
Bolån har vanligen låg ränta och lång återbetalningstid, och kostnaderna för dem är därför förutsägbara. Dyra konsumtionslån och kreditkortsskulder innebär däremot ofta högre löpande kostnader och de kan bli verkligt belastande om de får ligga kvar. Därför bör lönen styras mot att hantera skulder med hög ränta, även om det innebär mindre utrymme för andra, vardagliga kostnader.
Buffertsparande som grund
Buffertsparande handlar om pengar som ska finnas lätt tillgängliga för oförutsedda utgifter, som för vitvaror som går sönder, oväntade räkningar eller löneavdrag för sjukdom.
Till skillnad från annat sparande är inte målet att bufferten ska växa. Istället syftar den till att skapa trygghet och ge handlingsutrymme ifall något oväntat inträffar. Därför bör det prioriteras före mer långsiktiga sparmål, även om de också är viktiga.
Bufferten bör ha en storlek som står i relation till dina nödvändiga utgifter, snarare än till din faktiska inkomst. Extra stort är behovet om du har höga fasta kostnader eller en osäker inkomst. Avgörande är att det går snabbt att få ut pengarna, utan att deras värde minskar genom stora uttagsavgifter eller liknande.
Långsiktigt sparande
När vardagsekonomin är stabil, skulderna hanteras och buffertsparandet ligger på en väl anpassad nivå, kan du börja titta på möjligheten till långsiktigt sparande. Här handlar det främst om att skapa kontinuitet snarare än att kunna sätta av största möjliga belopp. Se det som en fast del av hur lönen fördelas.
Tänk på att det är mer hållbart med ett regelbundet sparande som fungerar även under de månader du har som högst utgifter, jämfört med ett ambitiöst mål som kräver ständiga omprioriteringar. Det ger en struktur som fungerar över tid och en pension som inte bara går att leva på utan även tillåter dig att fortsätta med snusningen.
Inga kommentarer än